1417-1423 O
Thagar Sigismund e Ungrosko del avri ko Spis Kastelo kasave zakonuri ke
sar te
phiraven pes e Roma save phiren.
1427. Shela Romenge aresle ke vudara e
Parisoske. O foro bichalel len, ande maj cira sar jekh bersh, ando foro
Pontoise.
1445. O Princo Vlad Dracul anda Valahia anel
12.000 manusha “save dichionas sar “Egyptianuri”
d-anda Bulgaria te keren buki
sar sklavuri.
1471. E anglune zakonuri kontra e Romenge si
nakhade ande Lucerne, Svaizo.
1471.
O
Duke Friedrich katar Rhine Palatinate mangel peske manushendar te
dzutin e
Romen.
1476 thaj 1487. O Thagar Mathias e
Slovakiako del avri kasave zakonuri ke
sar te
phiraven pes e Roma
save phiren.
1482. Ando
Brandenburg si nakhade e anglune zakonuri kontra e Romenge.
1492 thaj 1496.
O Thagar Vladislav e Slovakiako del avri kasave
zakonuri ke sar te
phiraven pes e Roma save
phiren.
1492. Ande
Spania si nakhade e anglune zakonuri kontra e Romenge.
1493. E Roma si
shudine avri anda Milano.
1496-1498. O
Reichstag (parlamento) ando Lindau thaj
Freiburg phenel pa Roma ke si kontra e themenge save si kristianuri, si
spionuri e Turkonge thaj ke anen e nasfalimata.
1498. Shtar
Roma dzan pasha o Christopher Columbus ande lesko trito drom sar vov
tradelas ke Nevi Luma
1500. Anda kodo
ke o Maximilian I manglas, o Parlamento anda Augsburg phenel ke
e Roma si kontra e Kristianenge thema,
thaj phenen ke e Roma si drabaren, choren chavoren thaj choren.
c. 1500 Ande
Spania, e Giatnuri astaren te influencin e Flamenco gilia thaj
khelimata anda Andaluzija. Vi kana o Flamenco naj Romano/Gitansko, maj
palal,
ando 19to shel bersh, pa flamenco
astarel te phenel pes ke si Romano/Gitansko.
1501. E Roma di
registrujme ande Rusia.
1504. O Louis
XII chi mukel e Romen te beshen ande Franca. Kana satrel len hudel len avri anda
them.
1505. E Roma si
registrujme ande Skocija, thaj shaj anda Spania avenas.
1510. O Baro
Konsilo e Francako chi mukel e Romen te beshen ando them. Kana astarel len, chudel eln avri
anda them. Dujto var kana astarel len mudarel len/umblavel len.
1512. E Roma si
angluna var registujme ando Svedo ando 29to Septembro. Jekh
kompania 30 familiengi, sherutni katar o “Konto Anthonius”
aresel ando
Stockholm, thaj phenenas ke von aven anda Cikno Egypto. O foro shukar anavel len thaj del
len thana kaj te beshen thaj love. Pala
jekh vrama, o Thagar Gustav Vasa (1521-1560), gindil ke e Roma si
spionuri thaj del ordino te aven chudine avri anda them.
E Roma si chudine avri anda Katalonia.
1523. E Praga
mukel oficilane e nimadon te beshen ando them. Kado chi dzal aba
but vrama.
1525. O Charles
V, ando Holando, del avri zakono ke sa e manusha save anaven pes
“Egyptianuri” te dzan avri anda them ande duj ges.
1526. E anglune
zakonuri kotra e Romenge si nakhade ando Holando thaj Portugalo.
|